Biografi - Biography

Odelsbonde.

    Aslach hadde følgende barn (minst):
Jon, overtok Onstad.
Simen, til Store Hoel i Askim, død før 1610,
          gift med I. Guron Mattisdatter Store Hoel, II. Karen Smedsdatter Søndre Langsætter.

    På Herredagen 03.10.1578 ble det avsagt en dom gjengitt i «Norske Herredags-Dombøger I», hefte I, side 272 (trykt i 1893). Her fremgår det hvem som var Aslachs sønner og forfedre. Det er sjelden en slekt blir kartlagt så langt tilbake:
    «Dom emellom Einer och Simen Tostenszøner och Joen och Simen Aslaghsøner i Skydtuede sogenn paa then ene och Rolff i Dingstad vdj Skydebierg szogen och alle hanns medarffuing paa thend anden siide:
    G. a. v, att aar epther gudtz byrdt 1578 thend 3 octobris her vdj Obslo paa raadstuenn, offueruerindis erlig och welbyrdige mand Mougenns Suale til Biszbo, kong. matt.s befalingsmand offuer Jdde skibrede, war skickett Einer och Simenn Thostennszøner, Jonn och Simenn Aslachsønner i Skybtued szogenn paa thend ene och hagde vdj rette steffnit Rolff i Dingstad i Skydebierg sogenn och alle hans med arffuing paa thend anden sziide och thenom til thalede for alle the jordeparther, som fald och thømtis effther Eiluff Guldbrandsenn och hanns quinde, som hanom och hans medarffuinge forholer thenom fore, som the meenthe medt vrett och meenthe the thieris rette odell att schulle findis, och ther hoesz berette forne Einer och hans medt eiger, huorledis ther schulle haffue weritt en mand schulle hedt Eluff Gulbrandzenn, han schulle haffue hagdt thuinde søner wiid naffn Tryg Eleffszehnn og Tostenn Eluffszenn och [af] thend forne Tryge Eluffszen shcall thieris weder partt forne Rolff och hans medarffinge were kommitt och forne Tosten Eluffszenn, Trygesz broden, hagde en eniste dotter hede Jngeborig, och tha forne hindis fader Thostennn war død och forne Jngeborigs moder vdj hinis wmagde aar, thog forne Tryg hinis fader broder hinde til seg medt ald hindis gotz, som thømtis epther hindis fader, bode løst och faste gotz, och hold hinde nogenn thidt hos szig, ther nes giffte hand hinde frann szig och gaff hinde en mand widt naffn Simen Onsdag j Skittthued sogenn, huilken Simenn och Jngeborig war thieris far-fader og fader moder, och gaff hand forne Jngeborig vdj hiemgaffue, huad hand sielffuer wilde, saa hand ickj giorde nogenn klar rede paa huisz, som thømptis epther forne Jngeborigs fader eller huad hand hinde gaff vdj hiemgaffue, menn han delede bode med gotz och breffue, som hanom sielff løstede, saa the slett jngenn beskeedt kunde wiide ther om, och satte forne Einer och hanns med arffuing vdj alle rette, om forne Rolff och hansz med arffuing jo ickj ware plictug att forschaffue thenom thieris brefue och stande thenom til rette for huisz breffue och gotz, løst och fast, thieris olde fader Tryge paa forne thieris fadermoders Jngeborgs wegne til sig opboritt hagde och the ickj kunde beuisze med breff och segell, hanom jgenn att haffue sig frannlagtt och giordt forne Jngeborigh eller hindis hosbunde fylliste for, och om the ickj burde till thieris gudtz egienn att komme, och epthertj forne Jngeborigs fader Tostenn och forne [Trygge] vore brødere, om thenom jo ickj burde att komme til ett christligt och retferdigt brøderschiffte thnom emellom, som rett kunde were epther lougenn.
    Ther til suarid forne Rolff och hans med arffuinge och ickj kunde benecte, att forne Tostenn och Tryg jo ware brødere och Jngeborig forne Tostenns dater, menn the berette, att same sag hagde til forne veritt hidt jndsteffne for laugmandenn och tha ere the om same thrette bleffuit wennligen och vell forligtte, och ther paa fremlagde ett pergamendtz contracts breff aar ephter gudtz byrdt 1569 thend thridie søgne epther sanctij Pouelszdag her paa molstuenn vdj Obslo aff Niels Stub, laugmand ther samestedtz, frere [): flere] guode mend offfueruerindis, wdgiffuit, lydendisvdj szinn meening, att paa thett ald thrette och venighett kunde needer leggis, haffuer the giordt en wennlig forligelsze emellom Tordt Wister paa sinn egne och med arffuingers wegne och Suend Breuig, Thorger Hun og Pouell Rattnisz paa thend andenn sziide effther alle thieris ja och sambtøcke, som stande schulle till euig thidt, vdj saa maade, att Suennd, Torger och Pouelll schulle paa thieris egne och thieris medarffuingis wegne giffue forne Tord Wister och hans medarfuinge 36 daler att bethale jndenn sanctj Michelszdag ther nes epther kommendis for ald tilthale, were szig hisz thet were kunde i løst och fast, til thend dag for forne Tore Wister och hans medarffuinge, tisligelste for Jngeborig Tostensdotter arffuinge til euig thidt, och huisz breffue, som fandis paa thene dag hosz forne Tore Wister och hans medarffuinge, schulle were døde och macteløsz, epther som same breffue vide formelder, och satte forne Rolff och hans medarffuing well vdj alle rette, om the jo ickj epther forne contractes lydelsze burde for thend szag vttilthalidt att were.
    Ther till suaride forne Einer och hans medarffuinger, att the aldrig hagde med weritt, same contract att beuilge eller sambtøcke, men hagde Thor Wister jndgangitt nogenn contract, tha motte hand ther til for szinn ahnpartt att szuare och meenthe epther lougenn jndenn [(: jngen] kunde vere mectig at contractere thenom thieris rettighedt fran vdj nogenn maade och the med forne contract ickj kunde holdis fran thieris rettighedt, ther som thieris egen fader thend end giordt hagde, menthe the thenom ligeuell nu epther thieris død epther Norgis loug att haffue rett till att thale paa thieris odell och burde ther egienn til att komme epther lougenn, med mange flere ord och thale, thenom ther om paa bode szider emellom løb.
    Bleff ther saa paa for rette affsagd, att huisz contract, forne Tord Vister haffuer giordt, bør hanom for szinn ahnpartt, saa widt szeg thend forstrecke kand, att holde, menn the andre hans medarffuinge bør same contract ickj att vndgielde, epthertj thett ickj beuiszis, thenom att haffue offuer weritt och thett vdj nogenn maade sambtyct och ickj heller nu will were forne Todt sligtt bestendig, ey heller beuiszis, handom aff themnom til sligtt att giøre haffuer hagdt nogenn fuldmact, menn thersom forne Rolff och hansz arffuing eller thieris foreldere ther for epther forne contracts lydelsze haffuer vdgiffuit nogenn pendinge, bør the eller theeris arffuinge, som same pending opboritt haffuer, egienn att giffue och til forne Rolff och hans arffuinge frann thenom att vdgiffue och sidenn bør forne Rolff och hanns medarffuinge fran thenom att vdlegge huisz gotz, som forne Tryg paa forne Jngeborig Tostennsz dotters wegne til seg anamit haffuer och the ickj kand aff beuisze med nogactige breffue och szegell, at forne Tryg eller hans arffuinge alrede haffuer fran thenom vdlagtt till forne Jngeborig eller hindis arffuinge, och thersom ickj kand beuiszis, nogenn endeligtt siffte att were giortt och gangidt emellom forne Tryg Eluffsenn och hans breder Tostenn Eluffszenn eller begie thieris arffuinge om huisz gotz, forne brødere effther begie thieris forelderne arffuiligenn er til faldenn, tha bør forne Tostenn och Trygs arffuinge ther om att komme med huer andere thill jaffnet och thett att schifftes theom emelom, som chtistligtt och rett kand were epther lougenn, och bør thett for laugmandenn at jndkomme och hand att grandske och for fare och eendeligenn døme ther paa, om sligtt syskenn skiffte er thenom saa nogacteligenn emellom gangidt, som thett szig bør widt mact att bliffue epther Norgis loug eller ickj.
    Tiill windisbyrd haffue wij med forne Mougennns Suale och hand med osz thrøct woritz signether her nedenn fore.
    Datum, anno, die et loco ut supra.» 1